SAMMANFATTNING

I mitt examensarbete ska jag utforska om musik kan förenas med ACT eller andra terapeutiska inriktningar, för att hjälpa klienten att föra processen framåt. Det är ett försök att inspirera till att använda musik i terapirummet.

Musik finns i alla kulturer över hela världen och har en unik förmåga att beröra och engagera människor. Musik har sedan årtusenden använts för att bota, hela och förbättra livskvaliteten för människor och kan minska våra dagliga bekymmer. Konsten och musiken är läkande, kan skydda mot existentiell smärta och lyfter våra liv till en annan dimension och det är livsviktigt för oss.

ACT handlar i korthet om att skapa ett meningsfullt liv med hjälp av att vara öppen, (acceptance) centrerad, (medveten närvaro=mindfulness) och engagerad-göra mer av det som är värdefullt för oss. (comittment). En värderad riktning, där vi bär med oss det som skapar meningsfullhet.

Bakgrund och syftet med arbetet

Musik är den röda tråden i mitt liv och en livslång relation. Min önskan är att kunna använda musik i kombination med ACT i mitt arbete som terapeut. Jag är nyfiken på om vi terapeuter kan använda ett musikstycke som vi har valt, eller musik som klienten väljer, istället för att läsa en meditation, eller göra en övning för att träna mindfulness, medveten närvaro.

Meditation är ett sammanfattande begrepp, som innebär metoder för kroppslig och mental avslappning i kombination med koncentration på något föremål eller företeelse. Det kan vara att iaktta sin egen andning eller vara uppmärksam på ljud som finns runtomkring.

För en del klienter skapar en meditation stress. På vilket sätt kan vi föra in musik i terapin och vilken typ av musik är lugnande och avstressande?

Vad händer när vi lyssnar på musik eller själva utövar musik eller någon annan konstform? I mitt arbete som terapeut har jag upplevt stor längtan från mina (övnings-) klienter att få uttrycka sig kreativt.

Jag är tacksam över min mor, som är och har varit min vägledare i musikens underbara värld. Hon återvänder ofta till sin barndom och min morfar Einar född 1889. Han var en duktig pianist och spelade musik av Ludwig van Beethoven, och andra klassiska kompositörer, på sin flygel varje kväll.

”Jag kan inte leva utan instrumentet” brukade han säga.

Varje långfredag lyssnar jag till Matteuspassionen av J.S Bach (tyvärr inställt i år 2020) och njuter av den fantastiska musiken, och blir djupt berörd av påskens tema. Musik påverkar oss alla och det kan man använda sig av i terapeutiskt syfte.

Problemställning-huvudfråga

Kan musik vara en hjälpsam dimension i terapeutiskt arbete? Hur för vi in musik i terapirummet?

Vad är ACT?

Våren 2018 blev jag ombedd att starta Psykosyntesförbundets bokcirkel. Den första boken vi läste i bokklubben heter ”Lyckofällan ” av Russ Harris. Boken gjorde stort intryck på mig. Jag kände igen mig, det är ju så jag försöker leva; att skapa energi i min tillvaro, genom att göra det som är meningsfullt för mig.

ACT handlar om att stödja människor att kunna vara öppna, närvarande och engagerade i det som livet erbjuder, både obehagliga och behagliga känslor och upplevelser.

ACT som också brukar kallas den ”tredje vågens KBT”, (kognitiv beteendeterapi) påminner ibland om coaching, där man utgår ifrån ett nuläge och blickar framåt. Vad är det som hindrar oss från att leva ett meningsfullt liv och göra det som skapar mening?

Vad är funktionen av det som har hänt tidigare i livet, upplever jag det som hinder idag?

Vi kan inte ändra det som har hänt i vår barndom eller tidigare i våra liv, däremot kan vi skapa en ny inramning. Framtiden är en konstruktion. Livet pågår här och nu.

Som ACT terapeut är det viktigt att tidigt i terapin ta reda på vilka livsvärden vår klient har och hjälpa honom eller henne skapa meningsfull handling.

I vilken riktning vill klienten röra sig och vad vill klienten stå för?

Kan klienten göra mer av det som är värdefullt och som gör livet meningsfullt?

ACT terapeuten stöttar klienten att kunna bära med sig obehag OCH leva efter sina livsvärden.

Viktiga inslag i ACT terapin är acceptans, självmedkänsla, titta på sina tankar istället för från sina tankar (defusion), närvaro, jag som kontext, livsvärden och engagemang.

Vad är musikterapi?

Vi föds med förmågan att kommunicera musikaliskt. Rytmer får kroppen i rörelse och melodier väcker vår uppmärksamhet. Musik i tidig ålder hjälper barn att skilja på olika känslor. Under många år arbetade jag med musikstunder för barn i förskola. Jag var mycket populär bland barnen; “Ia kommer Ia kommer! ”(lätt att säga ”Ia” för små barn) ropade barnen och satte sig förväntansfulla i en ring. Barnen älskade att sjunga och det som var mest spännande, var när jag tog fram mitt dragspel!

Musik som upplevs i grupp skapar samhörighet och gemenskap. Genom musik kan människor med psykiska problem eller barn som saknar ett verbalt språk musicera och på så sätt uttrycka sig. Det stärker självkänslan och inger hopp. Inom familjen finns ett fint exempel på en tioårig flicka, Hedda, som inte kan tala, däremot sjunger hon mycket vackert! Terapin används i behandlande syfte, som en hjälp att uttrycka känslor och hitta nya uttrycksmöjligheter.

Terapeut och klient skapar tillsammans. Musik kan avleda, stimulera och lindra.

Musik rymmer möjlighet till både kommunikation och social samverkan och skapar nya möjligheter till ett personligt uttryck. Terapin, som tillhör de konstnärliga terapiformerna, är en vetenskapligt grundad behandlingsform som bygger på musikens förmåga att skapa kontakt, kommunikation och motivation. Terapiformen används inom hälsofrämjande arbete, behandling, rehabilitering och omsorg.

Det är en terapi som ger möjlighet till förändring och utveckling, genom ett samarbete mellan terapeut och klient. Terapeuten bör ha empatisk förmåga, så klienten får en tillitsfull relation till sin terapeut. Musikterapeuten ska sträva efter och ta reda på om musik kan bidra till att skapa en så bra tillvaro som möjligt för klienten i en svår livssituation.

Musikterapi är idag en etablerad behandlingsform som utförs på institutioner, vårdhem och skolor.

Den moderna versionen av musikterapi utvecklades under senare delen av 1900-talet. Musikterapiutbildningen ges på Musikhögskolan i Stockholm.

För att kunna ansöka till utbildningen behövs gedigen kunskap inom musik och en musikalisk grundutbildning på högskolenivå. Det krävs även kunskap inom psykologi.

Den blivande terapeuten ska kunna sjunga och spela, gärna flera instrument, och ha förmåga att improvisera i stunden. Det finns idag ungefär 150 utbildade musikterapeuter i Sverige. Utbildningen bedrivs på halvfart under tre års tid.

Musikterapeuterna är inte legitimerade och behandlingsformen är relativt okänd i Sverige.

Erfarenhetsmässig data, gällande effekten av musikterapi är klen, och det hindrar en bred acceptans hos vårdgivarna. Den forskning som finns är från 2017 och då kom man fram till att musikterapi fungerar bäst för stroke- och Parkinson patienter.

Det finns två sorters musikterapi:

Kreativ musikterapi, då man lyssnar på musik, och receptiv musikterapi, då klienten är medskapare. Behandlingsresultatet är lika bra oavsett metod. Samtal ingår också som en naturlig del i terapin.

Kreativ musikterapi

Minnet av en stark musikupplevelse, kan etsa sig fast under ett helt liv och t o m vara livsavgörande. Musik lindrar, ger tröst och stöd, och kan öppna inre rum under livets alla skeden; Jag minns hur opera gjorde starkt intryck på mig som barn och hur musik påverkade mig djupt. Min mamma har stöttat mig (antagligen min pappa också) och det blev naturligt för mig att satsa på musik. Tyvärr får vissa höra att de saknar musikalitet, eller inte kan sjunga!

Det gör mig lika ledsen och arg varje gång någon berättar det för mig.

En terapeut som arbetar kreativt, låter sina klienter vara med och skapa musik. Det finns människor med begränsade möjligheter att uttrycka sig med ord. Där skapar musik kraft och motivation att kommunicera. Man improviserar och leker fram musiken; en deltagare slår en rytm på en trumma, en annan får spela på pianotangenter som terapeuten valt ut.

Det krävs inga förkunskaper, deltagarna är med om ett utforskande där alla kan vara med. De är ”musiker” och ”kompositör” vilket kan ge en känsla av att kunna balansera sitt liv, skapa en identitet och ett värde, något man kanske inte kunnat på länge.

Receptiv musikterapi

Denna terapiform kan vi låta oss inspireras av. Klienten eller terapeuten väljer musik. Kan musiken väcka nya känslor och upplevelser? Vad betyder musiken för klienten?

Det ställs höga krav på terapeutens kompetens, som bör vara inkännande och lyhörd för klientens behov, eftersom musik väcker olika känslor inom oss. Terapeuten kan föreslå att klienten lyssnar på ett musikstycke och efter det måla en bild. Den bilden behöver inte föreställa något, det kan vara en enda färg som uttrycker upplevelsen av att lyssna på musikstycket. Klienten kan skriva en dikt och man kan även arbeta med rörelser.

En musikupplevelse kan förstärka och vitalisera en sinnesstämning och ge förhöjd livskänsla. För några år sedan deltog jag på en “kusinträff”, som arrangeras varje termin, gemensamt med olika terapeutiska förbund (inställt i vår……2020). ”Publiken” fick följa en klient, som fick terapi av olika terapeuter med olika terapeutiska inriktningar, som t ex psykosyntes. Klienten, vi kan kalla honom Stig, hade mycket svårt att öppna sig inför terapeuten.

Han var störd av oss åhörare, vi var ett femtiotal. Efter lunch var det musikterapeutens tur att ha en session med vår klient. Stig bäddades in i filtar och vi fick lyssna till ett vackert musikstycke av Joseph Haydn.

Efter musikupplevelsen började Stig tala; han öppnade sig och berättade att han för sitt inre sett bilder, och minnen från barndomen dök upp. Det blev ett mycket fint möte mellan terapeut och klient. Musikterapi hjälper människor att öppna sig, musiken framkallar inre bilder och berättelser och kan stärka både självkänslan och självförtroendet. Musik påverkar oss emotionellt, och kan påverka minnesfunktionerna, vår initiativförmåga och motivation.

Musikens magiska kraft gör att vi kan gå bortom oss själva, utanför tid och rum. Musik kan avleda från vardagen och passar för patienter med smärta, depression, demens, stroke och neurologiska sjukdomar.

Det har också visat sig att patienter inom psykiatrin blir stärka av att måla eller skriva till musik. Då känner sig patienten/klienten synlig. Människor som har varit deprimerade och utmattade kan vakna till liv och se sina resurser. Det är styrkan i musikterapi.

Sång och musik används för att kommunicera fram ett budskap. En patient som har fått stroke får ofta problem med talet, däremot fungerar sång. En stroke patient återhämtar sig snabbare, om de tidigt får lyssna på musik de själva har valt.

Förvirrade dementa kan få minnesförlust och vara mycket förbryllade. De bor ofta på vårdhem och institutioner, och minns inte hur de har kommit dit. De känner inte igen sin partner som de har varit gifta med sedan 50-60 år. Musik kan öppna vägen in till de demenssjukas inre. Välbekant musik, som de har hört i sin barn- och ungdom, har djupgående effekt, och patienterna får återigen kontakt med sitt inre.

Musik med tydlig takt och rytm underlättar för människor med neurologiska sjukdomar att röra på sig. Låsningar hos patienter med Parkinsons sjukdom kan släppa. Forskning visar att barn som lyssnar på avslappnade musik eller själva musicerar, kan sänka nivån av stresshormoner i kroppen. Körsång stimulerar till kroppens återuppbyggnad, genom hormonet testosteron som reparerar kroppens celler.

Inom kyrkan är körsång en viktig del av verksamheten. Körsång erbjuds alla åldrar. Vårt eget instrument är det som är mest helande för oss.

Varför musik och hur kan vi använda oss av musik i vår vardag?

Musik balanserar obehagliga ljud och känslor. När min son Gustav var 14 år (idag är han 22 år) och skulle ta en spruta, kom han på att han kunde avleda obehaget genom att sätta på sig sina hörlurar och lyssna på musik. Yoga, meditation och musik kan höja vår vakenhet och vårt välbefinnande.

Musik påverkar oss mer än vad vi är medvetna om. Vad händer när jag hör en bra discolåt från 80-talet, då jag var ung och var ute och dansade? Jag vill börja dansa! (Och gör det kanske också…!) Min sinnesstämning förändras på ett ögonblick, när jag hör musik av BeeGees eller någon annan populär artist från den tiden.

Ljuva klanger av klassisk musik ger mig gåshud….

Musik kan hjälpa till att skapa balans mellan den mer logiska vänstra hjärnhalvan och den intuitiva högra hjärnhalvan. Det är ett samspel som tros utgöra grunden för kreativitet.

Musik påverkar andningen. En djup långsam andning bidrar till lugn, känslokontroll och djupare tankeverksamhet. Gregoriansk musik, som kännetecknas av enstämmig, a cappella (ej ackompanjerad) och rytmiskt fri sång, kan ofta ha denna effekt.

Alla reagerar inte på samma sätt vid musiklyssning; musik påverkar hjärtslagen, pulsen och blodtrycket, som sänks hos vissa men inte hos alla.

Vårt hjärta är mycket känsligt för ljud. Hjärtrytmen reagerar på musikaliska variabler såsom frekvens, tempo och volym.

Musik och ljud kan stärka kroppens immunförsvar.

Långsammare hjärtslag minskar stress, precis som långsam andning.

Musik minskar muskelspänningar samt förbättrar rörlighet och koordination.

Vad händer i hjärnan när vi hör musik och hur påverkas vi av musik?

Musik förstärker känslor och det är individuellt hur vi blir berörda.

Musik gör skillnad för vårt mående.

Fredrik Ullén är pianist och professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska Institutet.

Han och hans team har i många år forskat på musikens inverkan på hjärnan.

Känsloeffekterna av musik kan komma mycket snabbt. Vi kan bli drabbade av musik. Musiken fortplantas via hjärnbarken snabbt till vår emotionshjärna, amygdala, hjärnans känslocentrum. Musik går via hörseln rakt in i hjärnans centrum för känslor och socialt samspel. Det kan hjälpa oss att känna igen våra egna känslor, sk känslodifferentiering. Vi kan förbättra vår förmåga med hjälp av kulturaktiviteter.

Olika hjärnområden samspelar med varandra. Den del av hjärnan som kallas för ”limbiska systemet”, tar hand om våra känsloreaktioner.

Många delar av hjärnan påverkas när vi lyssnar på musik eller musicerar; hörsel, motorik, syn, känslomässiga system och social interaktion.

Stora delar av hjärnan samspelar när vi ägnar oss åt musik.

Terapeutiskt rehabilitering, musik och språk hör ihop, då språk och talförmågan kan utvecklas med hjälp av musik.

Vad händer i kroppen när vi lyssnar på musik?

Töres Theorell, professor och läkare, har forskat kring ämnet musik och hälsa.

När vi växer upp är kreativitet en viktig del för hjärnans utveckling. Vårt samhälle prioriterar tyvärr bort kulturell verksamhet. Estetiska ämnen, såsom undervisning i musik, litteratur och bildkonst, tas bort på gymnasienivå, till förmån för andra “viktiga” ämnen. Här missar man en viktig poäng, då de estetiska ämnena kan befrukta andra ämnen, eftersom kulturell aktivitet ger energi och är psykiskt hälsosam. Dessa ämnen ger också eleverna viktiga verktyg som behövs för att utveckla fantasin och därmed sin empati.

Det finns en snabbt växande musikterapi forskning som engagerar musikterapeuter, hjärnforskare, utvecklings- och musikpsykologer för att nämna några.

Theorells forskning visar att musik kan dämpa stressreaktioner och skydda oss mot skadlig effekt av stress. I vårt samhälle lider många ungdomar av psykisk stress.

När vi hör musik med snabb rytm, stiger pulsen och andningen blir snabbare och ytlig, blodtrycket stiger, stresshormon och adrenalin ökar.

Immunsystemet aktiveras och kroppens eget morfin, endorfin, ökar.

Jag är själv mycket känslig för ljud och mår fysiskt dåligt av ljud från datorer och TV, vilket min familj har fått erfara under årens lopp(!) När jag lyssnar till mjuk klassisk musik, känner jag mig lugn och balanserad. Jag kan bli totalt drabbad och släpper allt!

Jag njuter också när det är helt tyst och hjärnan får vila.

Stillsam musik av Wolfgang Amadeus Mozart (1756-91), eller någon annan samtida kompositör, t ex Joseph Haydn (1732-1809) gör att pulsen sjunker. Andningen blir långsammare och djupare, blodtryck, adrenalin och kortisol, som ibland kallas kroppens eget stresshormon, sjunker.

I en alltför orolig och högljudd miljö, påverkas vår tarm. Vid en studie av IBS patienter (känslig tarm) fick en grupp delta i körsång, och den andra gruppen hade samtal en gång i veckan under sex månader. I den grupp som ägnade sig åt körsång, ökade hormonet testosteron, (som reparerar celler) medan nivån var oförändrad i samtalsgruppen.

Halten av proteinet fibrinogen som är kopplat till stress, sjönk i kör gruppen, medan den steg i samtalsgruppen. Körsång kan alltså stärka våra försvar mot skadliga effekter av stress och vi blir inte sjuka lika lätt.

”Musik verkar använda strukturer i hjärnan som är äldre evolutionärt än vårt språk” säger forskaren David Levitin. Kulturella upplevelser kan ge duschar av nyckelhormoner, och det är sunt. Under en dag, då vi inte gör något speciellt, bryts våra celler ner och kroppen behöver producera nya. Enligt Mozarteffekten, som jag skriver om nedan, kan sång, hummande och andra former av vokalljud syresätta cellerna.

I aprilnumret 2020 av tidningen VI, skriver Johan Norberg, gitarrist, skivproducent och krönikör; ”Musik – vägen till empati”. Jag citerar Johan Norberg ” ….det är viktigt med musik, för alla människor. Den ger tillträde till en del av vårt undermedvetna som annars är stängt, nedsläckt och bästa fall vilande. Musiken kan just genom att tala direkt till våra sinnen utan omvägar, visa alternativa färdriktningar i vårvintern, nya bilder och känslor och utveckla fantasin”.

När själen sjunger

Rösten är ett kraftfullt instrument och sång skapar en känsla av ökad energi, vilket förbättrar den upplevda livskvaliteten. Några av de mest positivt laddade ljuden, är de som vår egen röst frambringar. När vi sjunger kommer vi i nära kontakt med resonansen och de ljud och vibrationer vårt instrument skapar. Att sjunga eller humma tillsammans och höra tonens resonans inom sig, inne i sitt huvud, samtidigt som man hör den omkring sig skapar enhet, transcendens. Som om ens egen gräns suddas ut. Halten av oxytocin, vårt lugn- och ro hormon, stiger. Vagusnerven stimuleras när vi sjunger. Vagus betyder vandrare och vagusnerven är kroppens största nerv som förbinder hjärnan med alla vitala organ.

Dess huvudfunktion är att reglera nervsystemet och immunsystemet. Körsång som är mycket populärt i Sverige, skapar en känsla av gemenskap och sammanhang. Regelbunden körsång kan öka vår motståndskraft.

Vi blir lugnare och kan hantera stress och smärta på ett bättre sätt.

En av mina starkaste upplevelser av musik och samhörighet, hade jag under en konsert på Nalen i höstas (2019), med den fantastiske basisten Richard Bona och den lysande pianisten Alfredo Rodriguez. Richard Bona är ett underbart exempel på musikens både lättsamhet och magiska kraft. Han improviserar i stunden och har en härlig kontakt med publiken; jag blir varm om hjärtat av att tänka på honom nu. Under konserten spelade musikerna Norah Jones debutlåt ”Don’t know why” och publiken började nynna med, stillsamt och lågmält.

Det var en ljuvlig upplevelse av samhörighet och gemenskap med människor som jag inte kände. Bona utropade;”fantastic!”.

Så enkelt och okomplicerat kan musiken tala till oss.

När jag skriver detta i april 2020, känns det som en overklig händelse, eftersom vi inte kan ses och uppleva kulturupplevelser på samma sätt- just nu. Konserter, besök på teater och bio fattas mig. Jag har inga musik uppdrag. Jag väntar med att hälsa på min lilla mamma.

I Corona tider kan vi reflektera över vad som skapar mening i våra liv. Det har kanske blivit tydligare för oss, när vi inte har tillgång till det som skapar meningsfullhet på samma naturliga sätt.

Så påverkas psyket av musik

Hur reagerar du när du hör din favoritmusik? Får du rysningar och ”gåshud”? Då är du inte ensam; upplevelsen frigör signalsubstansen dopamin-hjärnans belöningsmedel. Dopamin förekommer i en rad viktiga system som bl a reglerar motorik, vakenhet, glädje och entusiasm. Dopaminet påverkar viljan till lust och njutning. ”Gåshud” är ett välkänt och etablerat tecken på människors mest känslomässiga respons på musik. Detta talar också för att låta klienten välja sin favoritmusik, och presentera den för sin terapeut.

Som jag tidigare nämnt ger musik ökad empatisk förmåga och vi blir bättre på att tolka andras känslor.

Förhöjd medveten närvaro i kroppen minskar stress. Flera studier har visat att musik fungerar som skydd mot skadliga effekter av stress. Stressreaktioner dämpas. Fokus på den egna upplevelsen istället för att döma kroppen. Uppmärksamhet på kroppens signaler gör att vi bättre kan ta hand om våra behov.

Musik kan alltså användas som inslag i psykoterapi med goda resultat.

För musikterapi finns ett starkt vetenskapligt stöd från hundratals studier.

I uttryckande konstterapi används alla konstnärliga uttryck; bild, musik, dans och rörelse, film, fotografi, teater och text- såsom sagor, myter och poesi. Man får hjälp att hantera svåra livserfarenheter genom att röra sig mellan de olika konstnärliga språken och få kontakt med sin nyfikenhet och sina resurser.

Våra sinnen samverkar som en helhet. Det handlar inte om ”att vara duktig ”.

”Jag erbjuder fritt utrymme där du får utforska det som uppstår i skapandet” säger Margareta Wärja, filosofie doktor, uttryckande konstterapeut och psykoterapeut.

Genom de konstnärliga uttrycken kan klienten hitta andra språk att uttrycka och gestalta sitt lidande på.

Mozart effekten

Hela värden är musikalisk till sin natur och musik har ett språk som bryter igenom alla gränser. Musik talar till oss alla och skapar gemenskap och sammanhang.

Musiken har en stärkande förmåga, och betyder för oss alla,

Min upplevelse är att musik talar till oss människor på ett direkt och mycket speciellt sätt. Våra känslor kan förändras och musiken fungerar som en förstärkare, både för glädje och sorg.

1756 föddes ett av historiens mest berömda underbarn; Wolfgang Amadeus Mozart. Wolfgangs far Leopold var en duktig violinist och insåg tidigt sonens begåvning. Redan som fyraåring uppträdde Mozart inför publik. Han kunde höra ett verk inom sig samtidigt som han skrev på ett annat.

Man har funnit att framförallt Mozarts musik lugnat lyssnaren och fått människor att uttrycka sig bättre, att kommunicera med både hjärta och hjärna.

Det är tydligt att rytmerna , melodierna och de höga frekvenserna i Mozarts musik stimulerar och laddar hjärnans kreativa och motiverande områden och förbättrar koncentrationen. Musik kan förbättra minnes- och inlärningsförmågan. Kanske ligger storheten i Mozarts musik att den är så enkel och ren.

En del studerar mer koncentrerat med musik av Mozart eller Antonio Vivaldi (1678-1741) i sina hörlurar, medan andra störs av bakgrundsmusik.

Musiken i karantän

Jag är i slutfasen av mitt skrivande och ingenting är sig likt i vår värld; skolor stänger, konserter ställs in, museum och bibliotek är stängda, restauranger och resebyråer kämpar för sin överlevnad. Vi uppmanas att stanna hemma, att inte resa någonstans.

”Hälsa inte på era gamla föräldrar…”uppmanar stadsministern. Min mamma Ingrid-jag saknar henne. Hon fyller 90:år i sommar och jag hoppas verkligen att vi kan fira henne!

Mamma har hjälp från Hemfrid två gånger i veckan.

Hon klarar sig bra, just tack vare musiken – hon lyssnar mycket på radio – och TV:n.

Hur påverkar det oss, när vårt utrymme begränsas?

Enligt en artikel i SvD har många börjat musicera i sina hem. En del går ut på balkongen och sjunger och spelar för sina grannar. Musiker sänder live på Facebook och når en större publik. Även kyrkorna har live sändningar.

Skribenten Guy Dammann har lagt märke till att det handlar inte om marknadsföring och försäljning- det handlar om ett annat uppdrag: att värna om varandra.

Musik är först och främst ett sätt att beröra varandra på avstånd, skriver Dammann.

Just nu, är det enda sättet att beröra varandra, på avstånd. Livet har förändrats för oss på kort tid och vi känner oss förvirrade. Då hittar musiken sin självklara plats, där vi genom att lyssna på musik får tröst och känner oss stärkta i vår identitet.

Eva Bojner Horwitz, professor i musik och hälsa vid Musikhögskolan i Stockholm, och även knuten till Karolinska Institutet, tar musikens betydelse ytterligare ett steg; Hon talar om att använda sig av musik i livets slutskede. Hon är en av initiativtagarna till ”Musik berör utan att smitta”. Initiativet bygger på tre forskningsprojekt som visar, att när vi tar del av musik som vi tycker om, så får vi tillgång till delar av hjärnan som kan hjälpa oss hitta en djupare mening. Vi får också, vilket jag tidigare nämnt, utsöndring av vårt lugn- och ro hormon, oxytocin. När oxytocin utsöndras, berörs vi på ett sätt som liknar det vi upplever när en mänsklig hand rör oss. ”I hastigheten, under pågående pandemi” säger Eva Bojner Horwitz, ”har vi i Sverige kanske inte tänkt på vilket djupare, meningsskapande värde musiken har. Musik kan väcka liv i lagrade känslominnen och hjälpa oss sortera känslor av oro och ångest” Hon föreslår att man talar om för sina anhöriga vilken musik man tycker om. Musiken kan laddas ner på en smartphone och finnas på intensivvårdsavdelningar när den kroppsliga handen inte finns. De anhörigas sorgearbete påverkas på ett positivt sätt när de får vetskap om, att den avlidne fått lyssna på musik som hon eller han tyckte mycket om.

Hur påverkas vi när lyssnar på en röstledd meditation, och hur påverkas vi av att lyssna på musiki terapirummet?

Den avslutande delen av min uppsats, handlar om en undersökning som jag lät några vänner medverka i. De fick först lyssna på en meditation som heter ”Berget” , som ska hjälpa klienten att känna styrka oavsett vad som händer runtomkring.

De fick även lyssna på två musikstycken; Arvo Pärt (1935-) ”Spiegel im Spiegel” och C W Gluck (1714-1787) ”Dans på de saligas ängder”.

I en grupp fick deltagarna lyssna på en röstmeditation med musik i bakgrunden. Jag var med själv och gjorde undersökningen. Min frågeställning handlar om musikens inverkan på oss människor och hur vi kan använda musik som ett terapeutiska verktyg.

Hur gick undersökningen till?

Enkäten finns med som en bilaga till uppsatsen. Mina försökspersoner fick svara på ett antal frågor, innan vi startade själva undersökningen. De fick t ex skatta hur hög deras nivå av stress var när de kom till lokalen, och hur de mådde i allmänhet. Genomgående för mina försökspersoner, efter att ha lyssnat till meditationen och musiken, var att deras nivå av stress sjunkit. I något fall hade inte nivån sjunkit speciellt mycket, men i stora drag kan man säga att både meditation och musiken hade en lugnande effekt. En fråga som är intressant är om musik kan ha en lugnande effekt för klienter som inte riktigt klarar av en meditation.

En meditation gör en del människor mer stressade. För de flesta steg nivån av tillfredställelse, genom att lyssna på meditationen och musiken. För någon deltagare sjönk dock nivån av tillfredsställelse efter meditationen.

Tankar som dök upp under ”Bergsmeditationen” var; ”stabilitet, snällhet, styrka”… ”vilken förmån att få uppleva den här meditationen, jag känner mig behagligt avslappnad” och ”jag var bland min barndoms alla häftiga berg där jag lekte och fick tillbaka mig själv…grönska, is, vår och höst=rikedom”. ”Jag kände mig otroligt stark! Tanken på driftighet och styrka blev förankrad i min kropp och själ” ”Magisk känsla”….”färgerna i naturen, att naturen har en lugnande och helande inverkan på människan. Tänkte sedan på att jag känner mig lugn, trygg och harmonisk i största allmänhet. Jag är i fas”.

Efter att ha lyssnat på Arvo Pärts stycke; skriver en deltagare; ”jag märker att mina tankar far omkring mycket mer nu än under meditationen. Jag undrar om ett stycke jag själv väljer skulle göra mig lugnare?” . En annan kommentar var; ”Efter 4-5 minuter in i stycket kom ett lugn som jag upplevde som vilande”. En annan tanke; ” Tankar och bilder kom från en viktig plats från min barndom, skärgården.……sorg kom och gick, kärlek till mig och sorg över all den tid jag hatat mig själv”. Jag själv, Ia, upplever att musiken ”skaver” och skriver;

”Jag kände mig stressad, en svart klump i bröstet som löses upp efter hand.”

Liknande känsla hade en annan deltagare; ” Först blev jag lite mer stressad av musiken, men efter några minuter känns det mycket mer annorlunda, med musik, än att följa en röst under meditationen. Härligt flöde i hela mig”. Och slutligen; ”Så många tankar, det är som att sitta på ett tåg och titta ut genom fönstret. Jag ser små/stora ögonblicksbilder och upplevelser från mitt liv”.

Även Glucks stycke framkallar tankar; ””Dansar och ler. Jag blir ”ett ”med melodislingorna. Både avstressande och självklar känner jag mig”.

”Svårt att höra vad musiken sa” skriver en annan deltagare-”talandet” var starkt. Gjorde mig inte lugn, snarare stressen av att försöka hänga med”.

Ytterligare en reflexion ”bilder från naturen, starka färger och mycket gula blommor. Kärlek och sorg, tacksamhet över allt vackert i naturen och trygghet och kärlek jag har haft i mitt liv.” En medverkande skriver; ”…mina elever fick rita till klassisk musik….tankarna kom och gick under musikstycket, det var lättare att omfamna dem med hjälp av musiken.

Underbar upplevelse!

Under det sista momentet i frågeformuläret får deltagarna lyssna på en röstmeditation med musik. Jag, Ia, koncentrerade mig på rösten och hörde knappast musiken. De andra deltagarna var av en annan uppfattning; ”….kroppen kunde inte ta in alla tankar på ett sunt sätt. Huvudet ville lyssna på rösten och kroppen på musiken. Det blev en obalans för mig”.

En liknande synpunkt; ”Upplevde mera lugn med klassiska musikstycken.

Fick inga bilder och inga tankar”.

Slutligen ber jag de medverkande ge en spontan kommentar till enkäten;

”Intressant, givande och skön avkoppling”. ”Så annorlunda att lyssna på musik istället för en röstledd meditation. Jag har varit på många meditationer- detta var allra bäst!”

” En väldigt intressant idé som variation till meditation och mindfulness övningar” .

Och till sist; Skulle du kunna tänka dig att gå till en terapeut som använder musik som ett inslag i terapin? ”ja absolut!” ” Absolut! Tror att musiken är helande, precis som naturen”

Vi berörs på olika sätt av musik. Min enkät visade att en deltagare blev mer lugnad av meditationen, för en annan deltagare hade musiken en mer lugnande effekt.

RESULTAT

Slutsatser/analys

Mindfulness och meditation är viktiga inslag i ACT. Terapeuten väljer en meditation efter vad hon eller han tror att klienten behöver; styrka, självmedkänsla, förlåtelse eller skapa ett lugn och landa i soffan.

Enkäten visar att en del av deltagarna förflyttades till sin barndom, när de lyssnade på musik. Vi kan använda musik när klienten ska förflytta sig till ett minne från barn- eller ungdomen. Musik har en tröstande inverkan på oss, och den hjälper oss i svåra situationer.

Jag bad en klient ta med musik som skapar lugn. Hon berättar att hon lyssnar mycket på musik, både som ”pepp” och tröst.

Musik tillåter oss att fantisera fritt, tankar kan komma och gå som de vill och vi kan förflytta oss mellan olika tider och miljöer. En av mina deltagare av enkäten, beskriver olika upplevelser när hon lyssnar på ett av styckena; ”…….lugna sköna kvällar med familjen…teater stycket på Dramaten….min pianoelev som spelade detta stycke….moln, himmel, hav och fåglar……att jag mår så bra…..”.

När vi mediterar, vill vi träna oss på att fokusera våra tankar, terapeuten har ett syfte med meditationen. När vi använder en meditation vill vi styra klienten i en viss riktning och vi tränar oss på att hålla tankarna i fokus. I musikens värld får tankarna fritt spelrum och vi kan fantisera fritt. Vi kan förflytta oss till olika platser och tidpunkter, vilket kan vara läkande för oss. Där kan musiken spela en viktig roll.

Jag beskrev tidigare hur en klient (Stig) vid en “kusinträff” hade en session med en musikterapeut. Klienten kunde med hjälp av musiken, förflytta sig till olika minnen och händelser.

Redan när klienten stiger in i vårt rum, kan vi ha lugnande musik på. Musiken kan bli ett självklart inslag i sessionerna. Klienten kan välja musik som betydelsefull för honom/henne. Vi kan lyssna på musiken tillsammans och mötas i något som är viktigt för klienten.

Från den utgångspunkten kan samtalet börja, eller fortsätta.

Det är den stora skillnaden, mellan att använda musik istället för meditation.

Vi kan naturligtvis påverka vår klient, beroende på vilket stycke vi väljer.

Musik kan förbättra vår förmåga att bemästra problem, genom att förändra våra tankar.

Det är våra tankar som skapar vår verklighet.

Diskussion

Jag är övertygad om att vi alla har ett förhållande till musik. Vi behöver inte vara musikterapeut, eller professionell musiker för att njuta eller använda oss av musik i terapeutiskt syfte. Nyfikenhet och mod räcker långt tror jag. Det kan vara inspirerande att använda olika sätt att nå fram till klienten.

Vi bär alla med oss ett speciellt musikminne, något som har betytt mycket för oss.

Välkommen till musikens vackra värld, som en hjälpsam dimension att hjälpa och stötta våra klienter till ett meningsfullt liv i värderad riktning!

Källförteckning/litteraturlista

Don Campell Mozarteffekten

Sveriges Radio, Vetenskapens Värld; ”Musikterapi-Hur fungerar det och till vilken nytta?”

Med Musikterapeut Ingrid Hammarlund.

Wikipedia

Möten Musik Mångfald Perspektiv på musikterapi

Vårdguiden En artikel om Anci Sandell, musikterapeut

Forskning.se Töres Theorell

Artikel i DN ”Därför får du rysningar av musik” av Maria Gunther

Tidningen Vi ”Musik-vägen till empati” Johan Norberg

DN Vetenskap ”Varför bra musik ger oss gåshud”

Artikel SvD ” Musik är ett sätt att beröra varandra på avstånd” av Guy Dammann

Radio P4 Västmanland; intervju Eva Bonnier Horwitz

Artikel Svd 16/4-20 ”Musikhögskolan vill att vården tar hjälp av musik!” Elisabeth Andersson

Bilagor

Tidningen Vi april 2020

Enkät om hur musik och meditation påverkar oss (min egen undersökning)

Maria Ia Arhusiander Rojas Stockholm den 8/6 2020